Kollektivtrafiken i Stockholm med omnejd är inte på långa vägar tillräcklig i förhållande till hur många som varje dag pendlar med tunnelbana och buss. Trots det ligger en ut- och tillbyggnad långt fram i tiden, kanske så långt som 20 år.
Över 1 miljon pendlare
Varje dag görs det omkring 3 miljoner resor med Stockholms Lokaltrafik (SL). Hur man ska lösa det växande problemet med pendlingen är man inte riktigt på det klara med, och åsikterna går isär. Till och med nyhetssajten CNN har med Stockholm på en lista över Europas 10 värsta trafikstäder.
Nu har dock kommunalråd från respektive berörd kommundel samt landstingspolitiker signerat, och därmed förbundit sig till, ett avtal som man menar ska förbättra kollektivtrafiken i de södra och norra delarna av Stockholm.
Avtalet, som skrevs på Fridhems tunnelbanestation mitt under pågående rusningstrafik, innebär satsningar på mer än 25 miljarder kronor till en utbyggnad av stadens kollektivtrafiknät. Dessutom ska det byggas omkring 48 000 nya bostäder i samband med projektet.
Detta ska byggas enligt avtalet
– En ny tunnelbanelinje mellan Fridhemsplan och Älvsjö
– En utbyggnad av spårväg syd
– En förlängning av Roslagsbanan till Stockholm city
– En ny tunnelbanestation i Hagalund
Byggstart beräknas ske senast 2020 och kostnaden för denna ska landa runt 25 miljarder kronor. Av dessa 25 miljarder står staten för 63 % (motsvarande drygt 16 miljarder kronor) och berörda kommuner för 24 %. Pengarna förväntas komma via en ny modell för trängselskatt, men även från de skatteintäkter som bostadssatsningen kommer att generera.
Landstingets representanter har nu i uppgift att undersöka möjligheterna för en utökning av SL-kortets användningsområde. Det man i dagsläget försöker ta reda på är om SL-kortet även skulle kunna användas till taxiresor, bokning av bilpool och liknande.
Man hoppas kunna presentera ett par försöksverksamheter med så kallade kombinationsresor under 2018, med anledning av det akuta läget för Stockholms pendlare. Målet är att hitta smidigare och mer attraktiva sätt att resa som alternativ till kollektivtrafiken, som exempelvis bilpooler, taxiresor och andra typer av samåkningsalternativ.
Detta är redan på gång
Stockholm är landets tredje största landsbygdslän i befolkning räknat, och systemet med anropsstyrda busslinjer ses som en möjlighet att öka tillgängligheten för människor bosatta långt ut på landsbygden och som kanske har flera kilometer att ta sig till närmaste busshållplats.
Sedan 2017 håller representanter från Stockholms Landsting i ett pilotprojekt på landsbygden som går ut på att använda sig av så kallade anropsstyrda bussar. Syftet är att både behålla och utveckla trafiken en bit utanför Stockholm och i övriga landsbygdsorter runtomkring i landet.
Man hoppas och tror att den nya tekniken ska göra att pengarna används mer effektivt, och att systemet därmed inte behöver kosta mer än befintligt system. Man nämner Uber och flygbussarna som föregångare och inser att det krävs både nytänkande och ny teknik.
I skrivande stund (okt-18) finns det 4 typer av anropsstyrda bussar:
1. Förbestämd linje med anropsstyrda avstickare
2. Förbestämd linje som endast kör vid anrop
3. Flera förbestämda hållplatser utan linje, där bussen hämtar vid anrop och lämnar vid förbestämd destination
4. Flera förbestämda hållplatser utan linje, där bussen hämtar vid och lämnar vid valfri hållplats